Jag älskar lutfisk.
Älskar lutfisk.
Lutfisken står i ett hörn och lutar sig och väntar på julen.
Mamma sa så till oss barn. Och det tänker jag på inför varje jul... ser för mig hur en stor ful fisk står och hänger nonchalant i ett skumt hörn och stirrar på oss som sliter och stressar inför julen. En stor fisk som står där i hörnet och blänger... fram till jul. Och då, poff, så försvinner den ner i grytan. Och så äter vi lutfisk...
Nä, lutfisk är ingen sådan lurfisk som står i ett hörn och blänger. Jag föredrar att tänka på en söt lite firre som fått släppa livet till och sedan blir god mat till mig. Men...
vet att lutfisken är en stor ful sak... som stirrar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar